Nej, nu blir Lupus själv förbannad. Snurrade runt på facebook, och gruppen 'Aspergaren' hade lagt upp en länk till en insändare till NWT (någon värmländsk tidning, aldrig hört talas om den tidigare).

Insändaren kom från en kvinna, som dels har en son med Aspergers Syndrom och även är lärare på högstadet och undervisar där elever med just Aspergers Syndrom.

Anledningen till att hon skriver, är att hon reagerat på en artikel som skrevs den 7/8, och nu vill hon säga ifrån - för man är inte våldsam på grund av sin Asperger-diagnos!

Insändaren finner ni HÄR.

Artikeln hon reagerat på fanns förstås inte länkad som 'källa' eller så. Crap-tidning.

Anyway, detektiv Lupus fann den utan större svårigheter.

Mamman i familjen har i 4 år kämpat för att sonen, på 17 år, ska hamna på ett boende där han kan få hjälp, då han bland annat dragit kniv mot sin bror. På grund av frustration (undra varifrån den kommer...).

Självklart hamnar han mellan stolarna, då kommunen inte 'kan avgöra vem som bär ansvaret'.

Uppenbarligen behöver han ju mer hjälp än vad nuvarande skola samt familj kan ge - då spelar det i min mening ingen roll vem som tar beslutet om att ge honom en plats på ett boende, bara någon gör det.

Det hela har avslagits 3 gånger.

Artikeln finner ni HÄR.

I fredags samt den här veckan har jag jobbat på morsans jobb, och igår fick jag mitt anställningsavtal. Woh! Anställd till sista augusti, troligtvis blir det mer efter det. Jobbar som timmis, och står numera som 'löneadministratör'. Fan vad cool jag känner mig.   

Ja, vad gör jag då? Jo, jag sorterar papper! In i pärmar i rummen, från pärmar i arkivet, sortera i personnummerordning och in i andra pärmar i arkivet.

Jag har för övrigt märkt att jag är bäst, srsly. Ett flertal personer, både dom som träffat mig innan och dom som inte gjort det (men vet om min diagnos) berömmer mig för att jag är såpass utåt och social ändå. Dock kan jag ju meddela att det tar ordentligt på krafterna.

Nej, nu ska jag få i mig lite middag samt kolla skor, måste skona mina fötter på nytt.

Well, som jag lovade igår så kommer mina kommentarer och funderingar kring läkarutlåtandet jag la ut, som är lite över 3 år gammalt. Dumdidum, here we go!

Det fanns ju en hel del anledningar till att jag inte gick till skolan efter jul -05. Och "intensivt arbete" kan vi väl inte kalla det heller. Vem som helst förstår ju att jag INTE kliver upp ur sängen och släpper in två lärare som ska släpa ner mig till skolan?

Sedan är jag faktiskt lite nyfiken på vad det var för frågeformulär dom fyllt i, och vilka lärare dom intervjuat. Om det var någon som förstått mig eller inte.... Hm..

Mja, pratglad var jag nog. Åtminstone när jag kände mig säker, I guess. Blev störd av oro, oh yes! 30 elever som sitter och tjattrar i käften på varandra, och ljudnivån bara höjs var sekund. Vem skulle inte bli störd av sånt?

Ljud, ljus och värme är homosex och ska bort. Jag hatar sånt och har alltid gjort det. Det ska vara tyst om jag inte säger annat, och svalt. Och ljus får finnas, men inte så det sticker i ögonen.

Människor är fortfarande dumma i huvudet och kommer alltid vara (uppenbarligen förstår folk inte att jag INTE vill sitta och kramas med okända på bussarna). Numera kan jag gå och handla, men hatar det fortfarande. Buss funkar betydligt bättre efter egen träning (nej, jag tänker inte ta hjälp av fuckin' KBT-träning då jag inte tror på det vilket jag kan förklara senare).

Träna hunden på mitt eget sätt? Njea.. Snarare det att dom andra inte kan träna henne så som det ska gå till, men vill ni kalla det för eget sätt, så fine.

Kompisar har jag ju knappt några, och dom jag har bor inte i närheten. Då är det ju inte så lätt att umgås med folk heller.

Personlig hygien, yep. There we go. Går väl i vågor efter hur jag mår, vilket antagligen var grunden till problemet då också.

Och nej, jag kommer nog aldrig ha en garderob överfull med kläder bara sådär.

Det är väl självklart att jag inte var "påtagligt bekymrad" över att jag inte kom iväg till skolan? Jag visste ju att jag inte passade in för fem öre, det märktes ju tydligt.

Social kompetens behöver man inte när man lever med djur, sin kreativitet och world of warcraft.

Gällande 'ojämn begåvningsprofil' så... Ja. Jag är bäst, helt enkelt. Det är inte tänkt att jag ska spendera dagarna med folk, så enkelt är det. Folk skrämmer mig än idag.

Att ta egna initiativ till kommunikation med omgivningen är ju inte nödvändigt om man ändå inte vill ha med folk att göra.
Min förklaring till varför jag inte gick i skolan var väl det jag kunde säga, ungefär. Sedan har jag och min psykolog efter det kommit på underliggande problem som förstärkt det hela.

Mjeeek!

Jenny är nummer 3 av 3 barn och bor med båda sina förldrar. De äldre bröderna har flyttat hemifrån.

Föräldrarna sökte i februari 2006 då Jenny inte gått till skolan efter jul. Trots ett intensivt arbete kommer hon inte tillbaka till skolan och en utredning görs på mottagningen. Föräldrarna har intervjuats och fyllt i frågeformulär, lärare som arbetat med Jenny har intervjuats. Jenny har testats med WISC III, Rey's komplexa figur, D-KEFS, delar ur Leiter, Kalands historier och Becks ungdomsskalor.

Jenny var som liten en pratglad flicka "som visste allt" och ofta svarade "jag vet". När Jenny började skolan var hon störd av oro i klassen och på mellanstadiet blev henne svårigheter tydligare. Hon satt då ofta i korridoren eller i ett angränsande rum och arbetade. Nu är hn en flicka som ofta svarar "jag vet inte". Hon har alltid varit känslig för ljud, starkt solljus och värme och haft svårt för att koncentrera sig om det varit mycket runt omkring henne. Hon tycker inte om att vara bland människor, hon undviker att gå och handla, hon kan åka buss men sätter sig alltid längst bak.

Jenny tycker mycket om djur och har god hand med både hästar och hundar. Vill träna familjens hund på sitt eget sät. Hon är duktig på att rita och att fotografera. Hon umgås nu sällan eller aldrig med kompisar annat än över nätet och vill gärna styra och bestämma på sitt sätt. Hon behöver påminnas om att sköta sin personliga hygien. Jenny har aldrig brytt sig särskilt mycket om kläder, hon har gått i sina älsklingskläder och inte velat köpa nytt.

Hon är inte påtagligt bekymrad över att hon inte kommer iväg till skolan.

I jämförelse med jämnåriga har Jenny betydande svårigheter inom social kompetens och i att planlägga och organisera enligt mammas bedömning i ett frågeformulär.

Jenny är normalbegåvad men med en mycket ojämn begåvningsprofil. Hon har sin styrka i de verbala deltesten och sin största svårighet i att förstå och tolka synintryck. Hon har svårt för at uppfatta detaljer då sammanhanget/helheten inte är förklarad.

Jenny uppfattar sig själv som annorlunda och har svårigheter att förstå och sätta sig in i hur det är för andra människor. Hon tar få eller inga initiativ till kommunikation med omgivningen och brister i social ömsesidighet.

Hennes egen förklaring till varför hon inte går till skolan är att hennes tankemönster avbryts vid pra och krav på att vara klar. Hon behöver tänka ut färdiga lösningar innan hon svarar. Hon har igångsättningssvårigheter, behöver lugn och ro och att få arbeta utan tidspress och utan krav.

Jennys svårigheter sammanfattas bäst med diagnosen Asperger syndrom.

Ja.. Mina kommentarer på läkarutlåtandet och diagnosen tänkte jag först skriva i detta inlägg, men kom på att jag inte har tid med det just nu. Alltså tar jag det i nästa, och under tiden har ni möjlighet att komma med alla möjliga frågor, om det nu uppstår några.

Kikade lite på aftonbladet (aka aftonhoran) och hittade en artikel om att sex stycken kosmonauter idag lyfter till Mars - på låtsas.

Artikeln hittar ni här.

Dom kommer då vara inlåsta i en modell av en rymdfärja under 520 dagar - alltså 1½ år. Tre ryssar, en kines och två européer ska göra detta test.

Så kom jag att tänka på hur sjutton jag skulle fungera i en sån grej.

För det första mår jag dåligt om jag inte kan komma ut, och framför allt klarar jag inte av att umgås med samma människor dag ut och dag in längre än som max några veckor. Och speciellt inte under en sån grej.

Hm... Tur att jag inte satsar på en sån karriär, även om det vore ganska coolt.