Yep, nu är alla tankar tillbaka. Jag kom på att förra hunden skulle fyllt 10 år idag, vilket satte igång alla bråk-tankar igen.

Sensommaren -05 märkte jag att det var något fel på honom. Något stämde inte, men jag kunde inte sätta fingret på det. Vid nyår bara några månader senare gick han bara ner i vikt och hade ingen ork längre. In på Albano, där han låg inne 3-4 dagar, över nyårshelgen. Tur att pojken inte brydde sig om raketer...

3 januari -06 åkte vi in till honom efter besked varje dag. Första två dagarna hade det blivit bättre, och han fick dropp och ätit med bra aptit. Sedan gick det utför direkt.

Vi fick komma in i ett av rummen. Vitt, tomt och ångesten steg. Efter några minuter kom dom in med honom. Det var knappt så han kunde gå och han var inlindad i filtar. Han hade alltid hälsat på alla, oavsett om han kände dom eller inte. Oss var han alltid överlycklig över att se. Men nu orkade han inte mer, utan sjönk ihop på golvet.

Han somnade in med huvudet i mitt knä, och blev inte ens 6 år gammal.

Den första gjorde jag för 1½ år sedan, och har under tiden funderat på hur jag kan fortsätta på den. Idag kom jag på en fortsättning, och har därmed påbörjat det -> bild 2.

Anledningen till nyansskillnader osv är att 1 är skannad, 2 är fotograferad med mobil.

Jag kan faktiskt inte sluta skratta, även om jag samtidigt skäms ihjäl. Dock vet jag inte varför eftersom jag inte har någon aning om vem människan är. Kanske är det för att hon är svensk?

Som sagt, jag har ingen aning. Skön är den i alla fall.   

Ja, nu är det bestämt. Bokat och betalt, inklämt i kalendern (som för övrigt är rätt tom). Jag vet bannemig inte var jag ska ta vägen. Hjärnan tänker inte klart, kroppen gör inte riktigt som jag vill. Ingenting vill lyda, vill bara iväg.

Resan går då, tillsammans med Idelma, till Uddevalla och myspojken min! Fy sjutton vad jag längtar! Iiih!

90 mil fram och tillbaka, sammanlagt knappt 8 timmar på tåg med vovven. Förhoppningsvis får vi sällskap på tåget hem av just myspojken också.

Gash! Det är helt otroligt!
Och nedräkningen då... Det är den 30 juni vi åker. Mysmys!

Gash! Jag är ju sån där som lyckas glömma bort saker och ting, och fick via en facebook-grupp reda på ett riktigt awesome program! Kompatibelt med Windows, Mac OS X och Linux (både 32-bitars och 64-bitars).

Programmet är då Rainlendar2, och är i princip en kalender med händelse-blopp* och 'att göra'-blopp*.

Hur som helst, check it out! Finns en hel del skins att dra ner lite varstans också.   

* Blopp i det här fallet är.. Ptja.. Ruta, fönster... Vad man nu vill kalla det.

Mja, jag har inte varit såhär seg på länge. Och ändå gjorde jag inte direkt något igår.

Gällande fotorundan igår så bråkade kameran, så bilderna blev åt helvete. Men får se om jag kanske kan fixa lite och få upp någon här, annars får jag ta samma fotorunda någon annan dag.

Nu blir det till att spela Sims 3.

För övrigt tänkte jag lite snabbt tipsa om en blogg, nämligen Ankmannen som berättar om sin kamp mot alkoholismen.   

Mja, nu blir det till att gå ut med gammeltanten Idelma och kameran och leta reda på lite motiv. Får se vad det blir för spännande.

Förresten, vad sjutton bör man önska sig? Är ju inte långt kvar tills jag fyller år nu.   

Hej!

Vänta, hej... Det låter så.... Mesigt, uttjatat..

Jag tänkte på något sätt försöka förklara hur tankarna går i mitt huvud, och inser att det är bannemig knepigt.

Knepigt? Icke! Såhär går dom ju hela tiden. Runt, runt. Alla på en gång, gärna så du inte reagerar på omvärlden. Woh!

Mja, det är väl såhär det är för mig. Dagligen, varje minut. Inte nog med att jag ska läsa av människor....

Läsa av människor, vad ska det vara bra för? Skit i dom!

... Utan även kunna kontrollera tankarna som susar förbi i 180. Jag vet inte riktigt om jag hänger med i livet, eller ens mig själv, längre. Inte undra på att jag blir trött efter 2 timmars skolarbete eller jobb, när jag hela tiden stressar mig själv, ska bli bättre och snabbare. Och samtidigt försöka läsa av folk, tänka på framtiden, glömma bort det förflutna och leva i nuet.

Blablablabla!

Vafan, kan jag inte få satsa på en sak i taget någon gång?

Svaret är NEJ, helt klart. Du måste göra allt på samma gång, varje dag. Upp, prata med folk, ut med hunden, diska, laga mat. Allt. Och du ska inte få lacka ur på småsaker när du blir trött.